MARIESTADS MOTORBÅTSKLUBB

Sedan urminnes tider har människan använt båten som transportmedel, och för framdrivningen av denna användes åror och segel. Under 1800-talet konstruerades ångmaskinen och befanns mycket lämplig som kraftkälla även i båtar, då företrädesvis i större sådana som användes för gods- och persontransporter. Förbränningsmotorn uppfanns och i början av 1900-talet började denna användas, dock i liten omfattning av nöjesbåtfolket. Driftsäkerheten på dessa motorer lämnade mycket övrigt att önska, varför enbart ett fåtal entusiaster installerade denna typ av motor i sina båtar. Motorerna blev med tiden allt bättre och användes av allt fler båtägare, varför diskussionen om bildandet av en sammanslutning för dessa personer tog fart även i Mariestad. Den 25 februari 1922 bildades motorbåtsklubben "Töff-Töff" med en styrelse bestående av mer eller mindre kända Mariestadsbor. Klubben existerade förmodligen dock endast ett fåtal år. MMK har i sitt arkiv protokoll för tre år, och de utgör en mycket intressant läsning.

1933
Vid ett möte den 9 mars 1933 med 16 deltagare beslutades att bilda Mariestads Motorbåtsklubb med en första styrelse bestående av Einar André, John Blom, Lorentz Scotte, Albert Lagerholm, Ragnar Backlund, Axel Petrell och V. Pettersson. Under det första konstituerande sammanträdet diskuterades bland annat att av Gösta Wahlborg beställa en lottbåt för ett pris av 1 700 kronor. Om lottförsäljningen ej uppgick till detta belopp erbjöd sig Wahlborg att stå för förlusten. Klubben beslutade med tvekan att anta Wahlborgs erbjudande. Årsavgiften bestämdes till 3 kronor för aktiva och 2 kronor för passiva. Vid årsmötet 1936 beslutades att sänka årsavgiften till 1:50 kronor.

1941-1944
Under andra världskriget låg verksamheten i stort sett nere på grund av bristen på drivmedel. Ett fåtal båtägare installerade dock ett aggregat vilket med hjälp av karbid framställde en gas som till nöds gick att köra en båtmotor på. I slutet av år 1944 beslutades dock att inköpa en lottbåt till ett pris av 262:50 kronor utan motor samt uppdrogs åt styrelsen att inköpa en motor till denna.

1949
Den 26 augusti 1949 beslutades vid ett extra möte att inköpa en tomt på Dillö för högst 700 kronor. På denna tomt skulle enligt planerna byggas ett klubbhus, och för finansiering av detta inköptes en lottbåt av G. Wahlborg för 3 200 kronor. 1950 valdes K.G. Lundh till ordförande och fick fullmakt att upprätta köpeavtal för ovannämnda tomt.

1954
Motorbåtsklubbens Damgille bildades med Klara Eriksson som ordförande för att, genom arbetsinsatser, bistå inte bara klubben ekonomiskt utan även skänka pengar till behjärtansvärda ändamål. Årsavgiften bestämdes till 1 krona. För övrigt arbetade Klara E. som ordförande och på andra styrelseposter i damgillet under en lång följd av år.

1955
Då något klubbhus på den ägda tomten på Dillö ännu ej uppförts och att en byggnad, nu använd som sommarstuga, benämnd "Lambar" belägen i utkanten på Skebergas mark var till salu, beslutades vid ett extra möte den 10 maj 1955 om inköp av Lambar till ett pris av 10 000 kronor. För att finansiera inköpet utfärdades reverser på ett belopp av 25 och 50 kronor. Damgillet hade redan, så snart efter bildandet, möjlighet att skänka klubben 2 000 kronor till utbyggnad av Lambar. Klubben hade vid denna tid ca 130 medlemmar. Årsavgiften för 1956 höjdes från 3 till 5 kronor.

1957
Beslutades om utbyggnad av det relativt nyinköpta klubbhuset "Lambar". För finansiering hade tecknats reverser till ett belopp av ca 1 700 kronor samt den tidigare nämnda gåvan från damgillet på 2 000 kronor. Vidare beslutades att damgillet äger medlemskap i klubben utan särskild avgift.

1960
Elektrisk ström drogs in på Lambar, och till finansieringen hade damgillet bidragit med ett belopp på 2 000 kronor. Sven Karlsson valdes till ordförande detta år. Årsavgiften höjdes från 5 till 10 kronor. För att lösa frågan om färskvatten vid klubbhuset beslutades om djupborrning av brunn. Även till finansieringen av detta bidrog damgillet med ett belopp på 3 000 kronor. Tidigare utfärdade reverser skulle lösas in om någon begagnade sig av denna möjlighet, men det är ej känt om någon gjorde det.
 

1962
Klubbhuset Lambar är beläget på av klubben ägd mark vilken utgörs av en normalstor villatomt. Hamnen och vägen dit ingår alltså ej i den ägda marken. Förhandlingar om arrendering av hamnområdet och vägen från klubbhuset dit ner fördes med ägaren till Skeberga varefter ett arrendekontrakt på 49 år gällande hamnen och vägen mellan klubbhuset och hamnen undertecknades. I ett senare skede upptäcktes att en mindre del av hamnen tillhörde en annan fastighet på Torsö och får disponeras efter klartecken från ägarna. Sven Robinson valdes till ordförande.
 

1963
K G Lundh valdes till ordförande.
 

1964
Återstående reverser löstes in till ett värde av 800 kronor. Det kunde även konstateras att Damgillet inte enbart bistod klubben med bidrag, utan en del sådana lämnades även till diverse välgörande ändamål.

1966
Då klubbhuset som byggnad hade en viss oregelbundenhet, påbörjades en diskussion om utbyggnad av husets nordöstra hörn. Nämnda utbyggnad ställdes dock återigen på framtiden.
 

1969
Förfrågan ställdes till markägaren om möjligheten förelåg att köpa in den av Skeberga tillhörande och av oss arrenderade marken. Ett negativt svar på vår förfrågan denna gång. Frågan kanske återigen kan ställas vid arrendets utgång år 2011. Klubben ansluter sig detta år till det nybildade Vänerns Båtförbund, som omfattar klubbarna från Säffle och söderut upp till Amnehärad, Värmlandsklubbarna är ej med.
 

1970
Den tidigare gjutna altanen på klubbhusets södra sida försågs med tak.

1971
En av klubbens grundare och även ledamot i den första styrelsen, boktryckaren Albert Lagerholm har avlidit. Det kan nämnas att årsavgiften höjdes till 15 kronor. Lennart Larsson valdes till ordförande.
 

1973
För att underlätta navigeringen för fritidsbåtarna till de olika favoritställena i Mariestads skärgård hade tidigare diskuterats utsättande av prickar utanför seglationsstyrelsens farleder ingående i allmänna sjökortssystemet. Kontakt togs med lotsen och fyrvaktaren Gustaf Claesson, vilken åtog sig, mot viss ersättning, att utföra detta arbete. Per Holmgren valdes till ordförande.
 

1975
Vänerns Båtförbund ombildades till Östra respektive Västra Vänerns Båtförbund, där klubben då tillhörde ÖVBF. Dessa lokala båtförbund ingår sedan i Svenska Båtunionen (SBU), en riksorganisation som ska svara för nöjesbåtarnas krav och önskemål gentemot myndigheter och liknande, samt ansvara för utgivningen av tidningen “Båtliv."
 

1978
Kjell Andersson valdes till ordförande.
 

1979
Återigen diskuterades utbyggnaden av klubbhusets nordöstra hörn. Byggnadstillstånd införskaffades, men det ställdes ännu en gång på framtiden med motiveringen att allt som behövde repareras och underhållas skulle vara klart först.
 

1981
Bo Östberg valdes till ordförande.
 

1988
Innevarande årsmötesprotokoll synes vara det sista för Damgillet's verksamhet. Inget formellt beslut om gillets upphörande finns, men vissa diskussioner har förts under de senaste åren om att låta verksamheten gå upp i klubben. Ett stort tack för det arbete och de pengar som kommit klubben till del under de år Damgillet verkat.
 

1990
Då den på Lambar befintliga byggnaden innehållande toalett, vedbod och förråd tjänat ut, hade tidigare påbörjats diskussioner om byggande av någon form av ersättning. Årsmötet beslutade att sälja tomten Dillö 2:17 för 160,000 kronor, vilken varit i klubbens ägo och arrenderats ut sedan inköpet under 50-talet. På samma plats där tidigare förrådet var skulle byggas ett nytt servicehus innehållande 2 toaletter, 1 dusch och 1 förråd. Vattenförsörjningen tillgodoses genom renat sjövatten som är användbart både till matlagning och som dricksvatten. Avloppsfrågan löses med sluten tank för toalett/avlopp och övrigt vatten genom markinfiltration. Den nya byggnaden stod klar till årets båtsäsong och kostade 146,000 kronor.

1992
Under senare delen av 1991 föreslogs av styrelsen en ombyggnad av köket på Lambar. Beslut togs och i april 1992 var ombyggnaden helt klar.
 

1999
Det första programbladet av nuvarande utförande med årets program, namnlista på klubbens funktionärer, medlemsförteckning samt annonsörer sänds ut till medlemmarna. Tryckkostnaderna ersätts av annonserna. Ett bekymmer är alltid arkiveringen av klubbens handlingar på ett säkert sätt så att dessa sparas till kommande generationer. Klubben har fått förmånen att lämna tidigare protokoll och andra handlingar, även Damgillet's, till folkrörelsearkivet i Lidköping för säker förvaring. Här finns även de tidigare omtalade protokollen för “Töff-Töff".
 

2000
Medlemsantalet ökar och båtarna blir större, varför bryggorna har förlängts i omgångar under åren. Elbelysning i hamnen och vägen dit har funnits tidigare. Nytt är uppsättning av ett relativt stort antal eluttag vid hamnen, vilket möjliggör laddning av båtarnas batterier samt värmekälla i båten.
 

2004
Den under åren tänkta utbyggnaden av klubbhusets nordöstra hörn påbörjades äntligen under år 2002 och har färdigställts år 2004.
 

2005
Nuvarande ordförande Bo Jansson valdes detta år.
 

2008
Klubbens 75-årsjubileum firades med festligheter på Karlsholme Folkets Park lördagen den 8 november 2008, där förutom medlemmarna även inbjudna gäster från grannklubbarna deltog.
 

2009 - 2023
Text om perioden 2009 - 2023 kommer uppdateras.